Så fick Ann gårdsmejeriet att blomstra

Den har kallats för fattigmanssko. Men Ann Klensmeden på Åsbergets Gårdsmejeri har lyckats slå mynt av geten. När mejeriet stängde porten för getmjölken tvingades de jämtländska bönderna välja: sluta eller starta eget.

Getens ställning i Jämtland är lång och stark. Fram till i början av 1970-talet tog mejeriet i Östersund emot getmjölk, men när det upphörde fick bönderna välja mellan att sluta med getter och att bygga egna gårdsmejerier. Att titulera sig som gårdsmejerist var däremot inget som mjölkbönder eller växtodlare kände sig trygga med.

– Vi kände oss udda och aparta. Vi hade inte vår hemvist eller identitet någonstans. Fast i början av 1990-talet fick vi åka på studieresa till Frankrike och där fanns 60 000 gårdsmejerister som var precis som vi, säger Ann Klensmeden till Land Lantbruk.

Land.se skriver om Åsbergets Gårdsmejeri.
På Åsberget är det alltid högsäsong: Antingen så ska det göras massor av ost, säljas massor av ost eller födas massor av killingar.

Mötet med de franska kollegerna var viktigt för att stärka identiteten och stoltheten för de egna produkterna, berättar hon.
– Vi som var med på den resan blev aldrig desamma igen. Vi kunde höja ostpriserna och lade de första grundstenarna i det som skulle komma att bli branschen.

Lönsamma höjningar

På den vägen har det fortsatt och i dag finns ett 30-tal gårdsmejerier i Jämtland. För nio år sedan tog Ann Klensmeden beslutet att bygga ut ladugård och mejeri för 4,5 miljoner och samtidigt öka kapaciteten från 8 till 30 årston. Sedan dess har omsättningen ökat och det finns tid att lagra ostar som blir godare och därmed säljer bättre.

Land.se skriver om Åsbergets Gårdsmejeri.
När ostmassan känns färdig är det dags för att sätta den i form.

Det har nu gått 34 år sedan Ann startade Åsbergets Gårdsmejeri utanför Bräcke. Strategin för Åsbergets Gårdsmejeri är att producera nära marknaden och skapa lönsamhet inte bara genom att pressa kostnaderna.
– Det gör att vi haft jämförelsevis lätt att höja ostpriserna under årens lopp, säger hon.

Magert med kött

När Land Lantbruk besöker gården är den intensiva killningsperioden precis över och det 20-tal killingar som sparats för att bli mjölkgetter håller på att avvänjas. Förutom mjölk från gårdens 100 egna getter köper Ann in mjölk från två andra gårdar samt från en Kravcertifierad mjölkproducent.
– Vi som kan göra ost av getmjölken och hitta avsättning för den finner ingen ekonomi i att föda upp killingar till slakt, säger Ann.

Läs också: 6 tips för att lyckas med gårdsbutiken

Förutom en lokalt trogen kundkrets växer marknaden även starkt i storstadsregionerna.

Land.se skriver om Åsbergets Getgård.
Killingarna har inte samma sugförmåga som kalvar och kan dricka mjölk från skål.

Kompisar och konkurrenter

Åsbergets ostar säljs förutom i den egna gårdsbutiken till detaljhandel, restauranger, via grossister och till företag. På sommaren arrangeras killingvandringar med vallhund för turister och det egna gårdskaféet är öppet. Dessutom deltar Ann och hennes medarbetare på över 400 marknadsdagar om året. De största försäljningsmånaderna är september, november och december.

Eftersom ostarna blir godare efter längre lagring är likviditeten ansträngd under större delen av året – tills julmarknaderna drar i gång. Den största produkten är getmese som är en tradition på det jämtländska julbordet. Under årens lopp har hon sett många som startat mejeri men inte orkat i mer än några år.
– Vi behövs allihop för branschens tillväxt, även om vi är goda kolleger på vardagarna och varandras konkurrenter på helgens marknader.

Läs också:

Av: Anna Nilsson
Foto: Anna Nilsson

Läs mer om:

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.