”Jämställdhet behövs för en levande landsbygd”

Är livet mer jämlikt på landsbygden än i staden? Jessica Damgaard Edström flyttade med familjen från storstaden till Öland. Men frågan om jämställdhet består.

2003 valde jag, min partner och vårt då ettåriga barn att lämna Stockholm för Öland.

Med en pappa som är ornitolog har Öland en särskild plats hos mig. Jag minns alla stormiga höstar som vi frusit i Ottenby, alla grindar vi öppnat och stängt om boskap, snårig mittlandsskog att krypa i, Alvaret med sin tunna jordmån. Det är lätt att bli naturromantisk, speciellt med ett stort konst- och kulturintresse, så ja, visst påverkade det oss i vårt val att lämna Stockholm och hela vårt sammanhang där utan att känna nästan någon här på ön.

Trötta på stereotyper

Vi tänkte oss utrymme, kreativa möjligheter, frisk luft men vi var också väldigt trötta på hetsen och på urbana stereotyper. Jag tror att vi tänkte att möjligheten att gräva på ny mark skulle bidra till att ge oss mer renodlade tankar.

Vi flyttade ifrån och hem.

Det är en kamp, oavsett var en bor, att jämlikt dela på ansvar och frihet. På landsbygden utan stadens myller och ett helt gäng vänner att kunna spegla sig i kan en ibland drabbas av lätt ångest.

För det är verkligen en modifierad sanning att livet här på ön skulle vara synonymt med frihet. Men att bosätta sig utanför stadens tillgångar möjliggör en annan livsstil. Det går inte att stå handfallen inför mörkret, kalla vindar, fåken, översvämningar, strömavbrott.

Vi påverkas av att bo nära naturen. Och naturen lär oss människor att bli praktiska.

Strävan att dela lika

Jag och min partner har hela tiden strävat efter att dela lika och hålla nere våra omkostnader för att kunna vara hemma med våra barn. Vi har delat på vab-dagar, kontakter med skolan (utvecklingssamtal och föräldramöten) och peppat varandra att våga ifrågasätta normerande mönster.

När barnen blivit äldre har vi noggrant fortsatt att dela på ansvaret. Ett jämställt föräldraskap är ett livslångt ställningstagande och en kämpar inte för lika villkor enbart för sin egen skull, det handlar om framtiden.

Det ger förstås utdelning när ens barn sätter ner bägge fötterna i öns mylla och diskuterar vikten av jämställdhet med sina vänner.

Flagga är inte tillräckligt

Men visst finns det stunder av frustration över exempelvis långsam jämställdhetsintegrering i kommunen. Det räcker inte att hänga upp en pride-flagga för att tro att “nu har vi engagerat oss i HBTQ-frågor”, men förbittringen skapar och ställer också krav på oss som bor här och som vill utveckla vår kommun, vår ö.

Vi blir tvungna att engagera oss, ifrågasätta och komma med nya förslag och i det finns en gemenskap bortom stereotypa föreställningar. I en större stad finns variationer representerat men här ute på landsbygden är det fattigare och i praktiken innebär det att “vill du något, ja då får du också ordna det själv”.

Det gör att du lär känna människor, olika typer av individer ur olika samhällsklasser, och med spridda erfarenheter – du möter ett Sverige och inte en liten klick utav jakande spegelbilder som bekräftar.

Enklare i mindre samhälle

Ur ett ekonomiskt perspektiv är det enklare att bo och leva i ett mindre samhälle då omkostnaderna generellt sett är lägre. Men fler kvinnor arbetar deltid på landsbygden, uttag av föräldradagar och vab-dagar för pappor är lägre enligt SCB:s publikation “På tal om kvinnor och män – 2014”.

Det innebär således i praktiken att fler kvinnor utför klassiska och stereotypa hushållssysslor och att män i större utsträckning i en heterosexuell familjestruktur har huvudansvaret för hushållets och familjens inkomst.

Så nej, det är inte per automatik mer jämställt för att människor arbetar mindre inom ett hushåll. Men däremot betyder det att politiker måste bli bättre på att ifrågasätta urbant tolkningsföreträde och börja uppmärksamma vad som finns utanför storstäderna.

Sverige är så mycket mer och för att berika landsbygdens konkurrenskraft (och som i sin tur utvecklar hela Sverige) så är det av yttersta vikt att satsa på jämställdhet. Det gynnar oss alla att börja ifrågasätta en ojämlik landsbygdspolitik.

Då vill folk stanna

Det är lätt hänt att allt hamnar i stiltje. Det är därför viktigt att politiker börjar värna om de kulturkrafter som finns och ger dessa stöd samt att implementera jämställdhet rakt över för att kunna utveckla och öka landsbygdens tillgångar, så att folk vill stanna.

Nej, det är inte enklare att leva jämlikt på landsbygden än vad det är i staden, men om viljan finns är platsen oviktig.

Däremot är jämställdhet en grundläggande faktor för en levande landsbygd och därför är det av vikt att förskolor och skolor är genusmedvetna, att det ges lika premisser (oavsett kön) att beviljas banklån för att starta företag och att det existerar förutsättningar för barnfamiljer att kunna dela på föräldraledighet, hem- och hushållssysslor.

Dessutom en uppmaning; låt kulturen ta stor plats! Det kommer att ge resultat i form av en lyckligt blomstrande landsbygd.

Jessica Damgaard Edström, lärare i bild och svenska

Vad tycker du? Skriv en debattartikel – så här gör du!

Nyhetsbrev från land.se

Över 26.000 läsare! Lands nyhetsbrev är gratis och kommer till din mejl med tips om bra artiklar. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.



När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Visa oss din vardag på Instagram!

Hashtagga #helalandetlever och tagga @land_se

Följ Land på Facebook!

Av: Jessica Damgaard Edström
Foto: Privat

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.