Ekorren gör som i visan – behöver massor av energi på vintern

Nu på vintern vräker ekorren i sig kottefrön. Kurre behöver bränsle för att hålla värmen under kalla och korta dagar. Favoritmaten är dock hasselnötter. En enda nöt ger lika mycket energi som en hel grankotte.

Att skala kottar är ett hårt arbete. Ekorren bänder upp fjällen på grankotten och gnager frenetiskt i sig fröna som sitter två under varje fjäll. En grankotte innehåller 150-170 frön och håller en ekorre sysselsatt i ungefär sju minuter. Under en dag kan den hinna vittja 25-30 grankottar.

– Tillgången på kottar varierar mellan olika år. I vinter är det ett bra år i mina trakter så ekorrarna har gott om mat, säger ekorrkännaren Olavi Grönwall.

Särskilda ekorrmatare uppsatta

Intill sitt hus, som ligger utanför Hallstavik i Uppland, har den pensionerade forskaren sedan många år särskilda ekorrmatare uppsatta. Där lägger han ut hasselnötter, solrosfrön och ibland valnötter, som är en riktig delikatess för ekorrarna.

– Man kan bli förvånad över hur tidigt de är här, ofta redan innan solen gått upp. De brukar alltid komma samma väg eftersom de följer sina vanliga ”luktstigar” från träd till träd, säger Olavi.

På vintern har ekorrarna bara en aktiv period under dagen, till skillnad från under sommaren då det blir två perioder med en siesta mitt på dagen.

Ekorren är den enda gnagare som har sitt bo ovanför snön. Det ligger oftast 6-10 meter upp i en gran på någon gren nära stammen. Boet, som är närmast klotrunt och cirka 30 centimeter i diameter, består ett ytterskikt av torra kvistar som fodras med barkflagor, mossa, lavar och torrt gräs.

Ekorrar lever ensamma och även om de brukar tolerera varandras närvaro så blir det ofta bråk när det handlar om mat. För att undvika det har Olavi satt upp skiljeväggar mellan ekorrmatarna så att ekorrarna inte kan se varandra när de äter.

– De får buffa upp en liten lucka för att komma åt maten också, på så vis kan de äta i lugn och ro och fåglarna kan inte stjäla maten. Ekorrarna förstår inte omedelbart hur de ska komma åt maten men de kommer snart på knepet, berättar Olav, som i sin forskning bland annat studerat just ekorrarnas matvanor.

Ekorren älskar hasselnötter

I naturen är ekorrens favoritmat hasselnötter. Det kan man förstå om man betänker att det är lika mycket energi i en hasselnöt som i alla frön i en grankotte!

När hasselnötterna mognar passar de på att lägga upp förråd av nötter som göms slumpvis på marken under växttäcket. Visst händer det att de glömmer var de gömt dem men för det mesta har de koll.

– När jag följde en population ekorrar i Hagaparken i Stockholm blev jag imponerad av hur precist de hittade sina gömmor. Detta trots ett 30-40 centimeter djup snötäcke och att gömmorna inte placerades vid något riktmärke, som ett träd eller stor sten. Det är tydligt att de har ett bra luktsinne, berättar Olavi.

Han hittade skal från hasselnötter bredvid 9 av 10 hål som ekorrarna grävt i snön. Ekorrarna tog alltså bara fel var tionde gång.

Även om nötter står högst på önskelistan och gran- och tallkottar utgör stapelfödan på vintern har ekorren en bred diet som varierar med tillgången över året.

Lagrar svampar för vinterbruk

Under vintern äter de knopparna på barrträdens årsskott, på sommaren bland annat blåbär och lingon. Någon insekt eller larv kan också slinka ner. Svampar, som är näringsrika och innehåller viktiga mineraler, ingår också i dieten. Också svamparna lagras för vinterbruk.

– Jag har själv kunnat följa en ekorre som gömde svamp på ett åttiotal olika ställen, oftast i grenklykor på buskar och träd på mellan 1,5 och 4 meters höjd. Och en rysk studie har visat att de gömt upp till 17 olika sorters svampar i håligheter i träd, berättar Olavi.

Däremot verkar det vara en myt att ekorrar brukar ge sig på fågelungar och fågelägg. Olavi vet, eftersom han tittat efter vad ekorrarna faktiskt har i magen.

– Vi analyserade innehållet i närmare 600 ekorrmagar och hittade bara fågelrester i fem av dem. Jag har en gång sett en ekorre gnaga på en koltrastvinge och skulle tro att det ofta handlar om att de äter på ett kadaver eller upphittade skalrester för att få i sig kalcium, inte att de själva dödar fågeln eller har sönder ägg, berättar Olavi.

Ekorren ser och hör bra

Namn: Ekorre, även kallad rödekorre. Vetenskapligt namn är Sciurus vulgaris. Sciurus är latin och betyder ”han som skuggar sig med svansen”.

Utbredning: I Sverige är ekorren ganska vanlig i hela landet. Det totala utbredningsområdet sträcker sig från Irland och norra Portugal i väster ända till Rysslands östkust och de nordliga japanska öarna.

Storlek: Kroppen är 25-30 cm och svansen 15-20 cm. En vuxen ekorre väger i regel 250-350 gram, men kan bli större om tillgången på mat är god.

Livslängd: Vilda ekorrar blir oftast 3-4 år, men kan i vissa fall bli dubbelt så gamla.

Syn: Ekorren har mycket god syn och uppfattar färger bra för att vara gnagare. Ögonen är stora och placerade högt på huvudet så att den kan hålla utkik efter rovfåglar och andra hot.

Lukt: Luktsinnet är skarpt och används både för att leta mat, och orientera sig i närområdet då den följer sina egna doftmarkeringar.

Av: mattias almqvist och agneta bergström

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.