Spännande hjärnforskning: Du mår som du tänker!

Den som väljer att gapskratta minst en gång om dagen lever i regel längre än de som inte har lika roligt. Det är vetenskapligt bevisat. Liksom att du mår som du tänker. Här berättar överläkare Nisse Simonsson om hjärnforskningen som visar att vår hjärna går att påverka mer än du kanske tror.

Du mår som du tänker. Det är bevisat. I början av 2000-talet gjorde en rad internationellt erkända hjärnforskare ett banbrytande avslöjande: Hjärnan är formbar och kan bilda nya celler – och är därmed förändringsbenägen.

Alltså: Är du psykiskt stabil så kan själv styra din hjärna. Tänker du positiva tankar så blir du glad. Svårare än så är det inte. Att välja glädje kan göra dig till en vinnare på många sätt. Du blir mer omtyckt, fler vill umgås med dig, du får fler vänner och lyckas bättre alla slags i relationer. Statistiken säger dessutom att den som väljer en tillvaro mer i glädjens tecken än eländets i snitt lever 7,4 år längre än de som inte gör det.

Positiv våg över världen

Läkarexpertisens upptäckt om hjärnan att är plastisk och går att bearbeta, ett rön som anses var ett av de största någonsin vad gäller kroppens viktigaste organ, har till viss del revolutionerat psykologin. En våg av positiv psykologi har sköljt över världen. Det nya synsättet lyfter fram och tar till vara människors styrkor och inte enbart svagheter, något som tidigare varit en sällan tillämpad psykiatrisk behandlingsmetod.

– Under hela min läkargärning trodde jag att något fel i skallen skapar mörka tankar. Men den nya vetenskapen bevisar att det går att tänka sig frisk och därmed också till glädje. Man kan mata sin hjärna så att man får ett bättre liv. De som automatiskt har negativa tankar och ältar saker bör mer än någonsin tidigare ifrågasätta sitt agerande, säger Nisse Simonson.

Överläkaren Nisse Simonsson berättar om att man kan tänka sig glad.
Nisse Simonsson

Struntar i resurserna

Han arbetade under 35 år som överläkare och har med grund i sina breda kunskaper och erfarenheter som kirurg skrivit en rad vardagspsykologiska böcker, bland annat Hjärnbruk, Hjärnpiller, Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? och Glöm inte minnet. Nisse Simonson menar att alldeles för många människor reflexmässigt ger det pessimistiska tolkningsföreträde i livets olika situationer. Att de flesta struntar i sina egna positiva resurser.

– Varför kan man in stället inte anstränga sig lite och låta förnuftet vinna flest matcher i livets ständiga strid mellan förnuft och känsla? Det finns ju så mycket glädje, lycka och välmående att hämta i de egna erfarenheter och den egna tankeförmågan. 60 procent av alla svenskar som är sjukskrivna är inte kroppsligt sjuka utan mår helt enkelt bara dåligt och har existentiell olust, säger Nisse Simonson

Grundläggande emotioner

Av genetiska skäl har människan i regel lättare till fler pessimistiska än optimistiska tankar och känslor. Detta beror på att människan i begynnelsen under många miljoner år levde i en farofylld miljö på afrikanska savanner. Vårt släkte formades med sju grundläggande emotioner: glädje, sorg, oro, ilska, rädsla, skräck och äckel. Av dessa är endast glädje en positiv känsla. Så hjärnans väg till glädje är alltså ganska snårig. Eller?

– Jag vill inte säga att det är svårt för en människa att känna glädje. Det finns ett uttryck som ringar in allt: ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det”. Och alla har ett eget ansvar för sina tankar och känslor, säger Nisse Simonson.

– Visst är vi programmerade med många mörka känslor. Men i dag lever vi i en värld som är tryggad på ett helt annat sätt, och då tycker jag att det är bättre att titta på vad som är bra och lära sig tänka på ett sätt som gör att vi inte mår så dåligt. Inte minst nu när vi vet att repeterade positiva tankar och handlingar verkligen ger positivt utslag.

Vi blir belönade

Hjärnan har två huvudvägar – att känna fara eller tillfredsställelse. I det förstnämnda läget skickar hjärnans larmsystem ut adrenalin och cortisol i kroppen och vi sätts i försvarsläge. Den andra vägen är muntrare. När vi uppleveker någonting positivt belönar hjärnan oss med högre doser av dopamin och endorfiner.

– Oxytocin är också ett hormon och en signalsubstans som är viktigt för oss för att må bra. Oxytocin utsöndras främst vid kroppsberöring. Det finns faktiskt de som har ”skinnhunger” och därför känner sig ensamma och nere efter som de har onaturligt lite kroppsberöring, säger Nisse Simonson. Glädje går inte önska sig i födelsedagspresent. Glädje uppstår inte hux flux eller utlöses av någon annan, utan kommer från de tankar och känslor du själv väljer. I hjärnan finns ett starkt band mellan de tänkande och de känslomässiga delarna, och människan har därmed mycket god kapacitet för att medvetet skapa glädje.

Spår i hjärnan

– Varje tanke du tänker, oavsett om den är positiv eller negativ, sätter sina spår i hjärnan. Och eftersom vi i grunden har fler känslor som handlar om kamp för överlevnad smittar negativa tankar tre gånger så mycket som positiva, säger Nisse Simonson.

– Därför är det så väsentligt att fokusera på goda minnen och saker och skaffa sig nya goda upplevelser. Och glad och lycklig kan man inte bli om man ältar det man inte kan påverka, men man kan bli det om man fokuserar på det som går att påverka. Den som känner glädje och möjligheter har också lättare att lyssna till och ta in andras åsikter och erfarenheter.

Givandet en glädjekälla

Ett stressigt liv har negativ inverkan på glädje. Den som har högt stresspåslag blir lätt egoistisk och mindre empatisk, och sprider då negativa signaler till både sig själv och omgivningen. Betydligt närmare till välmående har den som tänker mindre på sig själv och mer på andra. En rad av världens glädjeforskare har fastslagit att givandet till andra är en i allra högsta betydande källa till glädje. Således fanns det anledning till att den indiske politikern och andlige ledaren Mahatma Gandhi levde efter devisen ”den högsta meningen är att se och ta hand om andra” eftersom han ansåg att villkorslös givmildhet lönar sig i goda och glädjande känslor. Altruism, motsatsen till egoism, som grundinställning.

En större kick

– Eftersom vi är ett flockdjur och redan i urminnes tider lärde oss att dela med oss mår vi än i dag bra av att ge till andra. Då får vi en större kick än om vi får någonting själv, säger Nisse Simonson som finner det lite förskräckligt att vi i dagens samhälle ofta glömmer bort att se och tänka på andra:

– Att säga någonting vänligt och tacksamt till någon annan människa är ju så lätt. Genom att vara intresserade av andra sprider vi mycket glädje förutom att vi själva mår bättre av det. Glädje leder ofta till skratt. Liksom glädjen har skrattet en positiv inverkan på hälsan. Exempelvis har det påvisats att skratt ökar förbränningen – och den som skrattar ordentligt varje dag i ett år kan minska upp till två kilo i vikt!

Förnuftigt med skratt

Nisse Simonson menar att den förnuftiga människan inte bara av fysiska skäl söker efter goda skratt varje dag. Rent av dumdristigt vore annat när det nu är bevisat att hjärnan är formbar och att det i hög grad går att påverka hur den fungerar.

– Ett riktigt ordentligt gapskratt så man är alldeles utpumpad och svettigt efteråt är ju som en själslig orgasm. Man mår hur bra som helst. Och då är det väl bättre att vara glad och inte en mollstämd surkart som bara blir berusad av utebliven glädje, eller hur?

Svaren kan hjälpa dig till mer glädje

Den indiske författaren Rudyard Kipling, som bland annat skrev Djungelboken, hade ett knep när han skrev. Om han hade svaren på frågorna när, var, hur, vad, vilka och varför visste han att han kunde skriva en förståelig berättelse.

– Om man själv ställer sig samma frågor och letar efter svaren till varför man känt extra glädje vid något tillfälle kan man lära sig hur man kommer åt ännu mer glädje, säger Nisse Simonson.

– Det är ett bra analysverktyg som gör att man kan identifiera situationer som man mår bra av, och samtidigt utesluta de mindre bra.

Land.se skriver om att man kan tänka sig glad.

Nisse Simonsons 10 råd till dig som vill bli gladare:

1. Glädje och lycka kommer från dina egna tankar.
2. Livet går i tankens riktning.
3. Man kan grubbla sig sjuk – och man kan tänka sig frisk.
4. Ge akt på vad du tänker – och spräng bort mörka tankar.
5. Du inte ska idissla – stäng av det negativa tänket.
6. Du bör sluta vara surmulen. Lägg undan dina sorger – och snart skiner du upp igen.
7. Du bör göra glada saker.
8. Välja bort energislukande surkartar.
9. Söka efter ett rejält gapskratt varje dag.
10. Världen är som den är – och du mår som du väljer att leva i den.

Av: Hasse Gänger

Läs mer om:

Hur gör du för att påverka ditt humör?

Ja, tack! Jag vill gärna ha Lands nyhetsbrev med nyheter, inspiration, mat & vintips!

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.