Är det omanligt att bry sig om miljön?

Sopsortera? Åka buss? Köttfri måndag? Äh, sånt kan frugan hålla på med! Lands reporter Håkan Steen läser en skrämmande undersökning om att män struntar i miljön för att inte verka feminina.

Man ska akta sig för att dra alla över en kam. Alla män är inte likadana. Alla kvinnor är inte likadana. Och svenskar är inte som amerikaner.

Så där! Nu hoppas jag ha ryggen fri för invändningar av typen ”det där stämmer inte på mig, och inte på min morfars kusinbarns brylling heller”.

För här ska generaliseras. Det är både kul och intressant.

Rykande färsk amerikansk forskning visar att många män, alltså amerikanska män, ratar miljövänliga produkter och struntar i att ta till sig miljövänliga vanor. Anledningen är att de är rädda för att verka omanliga.

”Det är fjolligt att bry sig om miljö och klimat”, skulle de säga om de kunde svenska.

Den som vill komma närmare källan till detta beklagliga forskningsresultat kan googla på ”eco-friendly unmanly”. Studien är gjord av en grupp professorer från olika amerikanska universitet.

Forskarna upptäckte att både män och kvinnor ser miljövänliga produkter och beteenden som feminina. Att källsortera är alltså feminint, liksom att välja ekologisk mat och att åka buss istället för egen bil. Och så vidare.

För att bombsäkert behålla sin maskulina identitet, så undviker män dessa varor och beteenden. Jag upprepar att det inte gäller alla män, men många nog för att detta skulle utgöra ett tydligt mönster i forskningsresultaten.

Jag ska heller inte påstå att svenska män är precis som amerikanska, men nog har jag märkt den här attityden bland svenska män också.

Att män är mindre benägna än kvinnor att bry sig om miljö och klimat har många undersökningar visat tidigare, även svenska studier. Det är inget nytt.

Till exempel hittar jag på webbsidan för Länsstyrelsen i Västerbotten, som arbetar hårt för jämställdhet på alla plan, att män kör mer bil och kvinnor åker mer kollektivt. Där står även att män äter mer kött och kvinnor mer vegetariskt och att ensamstående män totalt sett förbrukar 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor.

Men det här är första gången jag läser om en orsak till att män beter sig så här, att de tycks nonchalera de allvarliga miljöhot vi står inför. Deras, förlåt vår, manliga identitet verkar helt enkelt vara viktigare.

Studien visar också att det är viktigare för män att vara maskulina, än det är för kvinnor att vara feminina. Män är helt enkelt känsligare och mer sårbara när det gäller könsidentiteten. Det får mig att tänka på det frejdiga uttrycket ”ni spelar som kärringar”, som herrlag kan få höra efter en usel förstaperiod i hockey. Det är betydligt mer utmanande än att säga ”ni spelar som gubbar” till ett damlag.

Mycket av problemet med mäns ovilja att värna om miljö ligger alltså i själva identiteten, att det är så förtvivlat viktigt att uppfattas som maskulin.

Under denna yta kan män visst bry sig om miljön, vilket ett av experimenten visar. Försökspersonerna skulle donera till ”grön” välgörenhet och det visade sig att män var klart frikostigare till den påhittade organisationen ”Wilderness Rangers” med en bild av vargar ylande mot en måne, än till den också påhittade organisationen ”Friends of Nature” med en neutral bild av ett träd.

Män kan med andra ord mycket väl bry sig om miljö och klimat, bara det inte riskerar att uppfattas som feminint att göra så.

Min slutsats är att män inte ska pressas att göra saker de tycker är feminina. Där ska man inte peta, det är för ömtåligt. Det får bli en senare fråga.

I stället gäller det att definiera det som maskulint att sopsortera, minska köttätandet och att lätta på gaspedalen.

Sätt Börje Salming på bussen. Se Zlatan halvera köttfärsen i spagettisåsen. Låt Mikael Persbrandt skölja ur mjölkförpackningen.

Av: Håkan Steen

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.