Krönika: Det är dags att ta tillbaka Norrland!

Låt ingen använda ordet Norrland för att släta ut, generalisera och bunta ihop. Lands Kristina Bäckström vill att alla som bor norr om Dalälven ska "äga" sitt varumärke.

Välkomna, norrlänningar till denna branding-happening där vi ska penetrera möjligheterna att lyfta vår gemensamma värdegrund, befästa vårt löfte till kunden. Jag kan känna lite att vi har potential att stärka möjligheterna att kommunicera våra kärnvärden om inte B2B så i alla fall B2C.

Ja, jag vet. Det låter fullständigt obegripligt men det ska det vara. Jag har gått ner mig i konsulternas varumärkesbubbel och jag har goda skäl.

Allt började med att en klok vän söderifrån utbrast ”Norrland måste ju vara Sveriges bästa varumärke! Att inte de som bor i Norrland gör mer av det.”

Sen testkörde hon sitt eget varumärke och det gick, sanningen att säga, inget vidare. ”Välkommen till Svealand… Hej, jag är svealänning…” Visst var det snyggt men saknade liksom botten, eller ”varumärkes-essens” som proffsen säger.

Det finns ganska många som inte gillar uttrycket Norrland. De tycker att det buntar ihop och slätar ut. Jag har full förståelse för det men jag tycker inte likadant. Man kan gott vara lapplänning och norrlänning samtidigt. Det ena ordet suddar inte ut det andra.

Norrland, norrlänning och norrländsk. Smaka på uttrycken och känn efter. Visst kommer det fina bilder i huvudet och visst känns det bra?

Ett varumärkesproffs skulle kalla det för ”taktila och visuella uttryck” av ordet Norrland. Det är så vackert där att man häpnar och känslan är mjuk som en Helly Hansen i morgondimma.

Men det räcker inte med känslor. Allt ska kvalitetssäkras och process-styras så här kommer en hemsnickrad variant av varumärkesanalys. Den har jag pysslat ihop alldeles själv efter att ha googlat ordet ”varumärke”.

Branding bygger på verksamhetens kärnvärden som undantagslöst etableras uppifrån-och-ner, läste jag någonstans.
Det betyder att bara norrlänningar kan bestämma vad som är typiskt norrländskt.

Vi tar ett exempel. Om någon säger att norrlänningar är tystlåtna så har de fel. Vår egen definition är att vi pratar fruktansvärt mycket men bara när det är någon idé.

”Hä löns int förklar för dem som ingenting begrip”, som Ingemar Stenmark sa.

Det är en annan varumärkesgrej. Konsulterna brukar klippa in citat från ”tänkare” på andra språk för att bevisa sina egna teser, till exempel ”Culture eats strategy for breakfast”.

Översatt till vårt norrländska varumärkesprat betyder det att du kan planera hur mycket du vill. Litar inte folk på dig från början hjälper inga strategier.

Där har norrlänningar ett försprång. Ordet ”norrlänning” fullständigt dryper av kärnvärdet hederlighet. Det är en norrlänning man anlitar när man ska sälja konserverad gröt.

Varumärket börjar ta form och jag sammanfattar.

Kärnvärde: Hederlighet.

Identitet: Jordnära, fjantfritt.

Produkt: Mer än halva Sverige.

Sedan kommer varumärkeskonstruktörernas affärsmässiga högerkrok, positionering. På konsultsvenska blir det ”hur du placerar produkten i intressentens tankevärld”.

Alla som inte bor i Norrland ska alltså begripa vad den delen av landet betyder för dem. Man ska vaska sig ner till den där minsta glimrande flagan fakta som får folk att begripa.

Det är lätt. Man säger så här:

”Norrland drar in en tredjedel av landets BNP och nästan hälften av all el kommer från norrländska vatten. Utan Norrland blir Sverige trist, snålt och mörkt!”

Kommentarer