Utskällda ekonomen: Det var det här jag menade med skräpytor

Han kallade landsbygden för skräpyta och fick landet att koka av ilska. Nu förklarar Kjell A Nordström hur han tänkte – egentligen.

”Vi kallar detta för skräpyta. Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd”.

Sa Kjell A Nordström, en av Sveriges högst betalda föreläsare, på Nordic Business Forum i Stockholm nyligen. Han beskrev ett framtida scenario där urbaniseringen gjort världens storstäder till de globala vinnarna som drar åt sig människor, idéer och pengar.

Fem miljoner invånare

Om 30 år kan Stockholm närma sig fem miljoner invånare. Då dräneras landsorten och de mindre städerna.

”Och om du åker dit, kommer du att hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit. Och du finner dem i ställen som stortorget i Avesta”.

Skiten träffade fläkten

Citaten kommer från Veckans Affärers artikel från eventet och spreds snabbt i media. Man kan säga att skiten träffade fläkten.

Landsbygdssverige har inte varit så uppretat sedan Anna Kinberg Batra hävdade att stockholmare var smartare än lantisar (och fick be om ursäkt).

Sociala medier kokade

Kommunalråd, landshövdingar och bondeledare rasade, sociala medier kokade. ”Har han ens besökt Värmland?” undrade Nya Wermlands-Tidningen.

– Jodå, på älgjakt i Ekshärad bland annat. Och på Gotland är jag ofta. Vi har ett hus i Visby, säger Kjell. Han verkar inte skakad av uppståndelsen men vill förtydliga detta med skräpytor:

– Föredraget var på engelska och jag använde orden ”junk spaces”, ett begrepp som myntats av en holländsk arkitekt.

Formade av människan

Han menar övergivna ytor, sådana som formats av människan och sedan lämnats. Går det tillräckligt lång tid kan man knappt se att här en gång låg ett torp eller en åker.

– Furillen på Gotland var ett sådant junk space, säger han om halvön som hyst en kalkstensindustri och varit militärområde. Nu finns där designhotell, finkrog och olika kreativa verksamheter.

– Därför att en person kom dit och såg en diamant i slagghögarna och de öde byggnaderna.

Krymper ytorna

Med den definitionen krymper ju skräpytorna rejält, från hela landsändar till rätt avgränsade områden. Och det är alltså inte kört, inte ens för en riktigt skräpig skräpyta.

För den som bott på landsorten ett tag är det märkvärdiga i stället att där numera faktiskt finns både universitet, underhållning och shopping.

I en utsträckning som var svår att föreställa sig för 50 år sedan.

Tio mil för korv

Samtidigt finns det förstås områden där man får köra tio mil för en varmkorv. Men generellt är det ju inte bara storstäderna som utvecklas och moderniseras, det gör även landsorten.

Och om storstäderna växer så tycks det varken vara på Värmlands eller Gotlands bekostnad. I båda länen har folkmängden legat rätt stabilt i hundra år.

Ökar folkmängden

I själva verket (och beroende på invandringen) ökar folkmängden i alla län utom Norrbotten och i åtta av tio svenska kommuner, enligt SCB.

Så det här med fem miljoner stockholmare 2050. Hur ska det gå till när man redan nu får betala 3 miljoner för en garderob i Stockholms innerstad?

– När det gäller bostadspriser och lokalhyror har landsorten komparativa fördelar, svarar Kjell A Nordström, som den doktor i företagsekonomi han är.

Stort område

Och med Stockholmsregionen menar han ett överraskande stort område.

– Inte bara Mälardalen, man får nog slänga in Örebro också. Det handlar inte om att vi får en jättelik traditionell stad utan om stora urbana områden, som i Holland där bondgårdar, fabriker, speditionsfirmor och stadsbebyggelse ligger blandat. Man kan tänka sig att ett sådant område växer som ett band från Stockholm i riktning bort mot Oslo.

Hänger på kommunikationerna

Plötsligt är vi inte så långt från Värmland. Men det hänger på kommunikationerna, understryker Kjell och visar bilder i sin mobil på Siemens nya underverk till höghastighetståg.

– Kan köra i 500 kilometer i timmen! Då går det fort till Karlstad.

Gillar storstaden

För även om han själv gillar storstaden så tycker Kjell det är viktigt hur det går för hela Sverige.

Vad är då lösningen?

– Det behövs generella åtgärder. Framför allt när det gäller infrastruktur. Att flytta ut några statliga verk är inte lönt. Områden som kan skaffa bra förbindelser till tillväxtregioner klarar sig bättre.

Och om du vore kommunalråd i Karlstad, vad skulle du göra?

– Först se till att den kommunala byråkratin är sant serviceinriktad. Skattemyndigheten är en förebild.

– Sedan verka för att entreprenörskap ska bli en ”breddidrott”, särskilt bland de unga. Att syssla med egenföretagande borde vara lika naturligt som att träna fotboll.

”Vårda lokala nätverk”

– Sedan skulle jag vårda lokala nätverk. Det är när människor möts och samverkar som det händer grejor. Samt undvika att snabbt avfärda vilda idéer. Om någon vill bygga ett hotell av is? Det verkar ju helt stolligt. Ändå gjorde man det, i Jukkasjärvi, och det blev en succé.

Till slut, det här med fyllon och knäppgökar. Vilket fick en småländsk lantbrukare att anmäla Kjell A Nordström för hets mot folkgrupp.

Pratade med anmälaren

Inte utan glimt i ögat men för att ändå markera. Vad är det för en människosyn?

– Han ringde och pratade, anmälaren. Han var trevlig, säger Kjell som verkligen inte ser ner på landsbygdens folk. Som så många andra stockholmare kommer han själv därifrån.

Bodde i skärgården

– Mina första sex år bodde jag på Fiskö i Ålands skärgård, på min mormors gård. Vi hade tre kor, en gris, 7–8 får och höns. Häst lånades av grannen. Det var typiskt mångsyssleri; jord, skog och fiske. Jag har fina minnen därifrån.

Så vad blir slutsatsen, har Kjell pudlat för sina påståenden?

Pudlar några ordval

Nja, inte för trendspaningen, möjligen för några av ordvalen.

De övergivna ytorna kommer att bli fler, storstäderna att växa dramatiskt. Men slutsatserna har fått nyanser.

Inte döden för landsbygden

Att Stockholm har en globalt sett enastående tillväxttakt innebär inte döden för svensk landsbygd, den innebär en vagt ljusare framtid för landsbygden.

Om Stockholm är hett, blir Sverige hett. Det ser man redan på turismen.

Skjut inte budbäraren

Så gråt inte Avesta, försök hitta ett eget ”ishotell”. Men för de områden som ligger mest avsides blir det svårt.

Att skjuta budbäraren hjälper inte. Bättre då att ha mental beredskap.

Och helst några höghastighetståg att sätta in.

Av: Lisbeth Lundahl
Foto: Bingo Rimér/Ann Lindén

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.