Curts minikraftverk har brukats i generationer – domstolens beslut kan göra honom strömlös

I över 75 år har Curt Jonssons släktgård varit självförsörjande på ström från ett minikraftverk, någon annan strömförsörjning finns inte. Nu kräver Mark- och miljödomstolen att det ska rivas.

Skogsgården i Ede i Ströms Vattudal har brukats i fem generationer. Det var Curts morfars morfar och mormors mormor som bröt marken och byggde sig ett hemman i väglöst land.

Han jobbade i skogen och hon försåg skogsarbetarna med mat. Jakten och fisket kompletterades med grönsaker och rotsaker från trädgårdslanden i den stora skogsgläntan.

Byggde vattenhjul

1930 byggde deras sonson det första vattenhjulet i den lilla forsen. När elledningar drogs till byarna i området under 1940-talet blev det aldrig aktuellt att dra dem till Ede, eftersom det var känt att det fanns egen elproduktion där.

Curt är liksom sina förfäder näst intill självförsörjande på det naturen ger, med fiske, jakt och bärplockning. Om sommaren får han viktiga inkomster från sin smått berömda sallatsodling.

Behöver elström

Han lever ett enkelt liv, men behöver förstås elström för kyl, frys, dator och belysning och annat som den moderna människan lärt sig att ta för givet.

Curt Jonsson är beroende av el. Men utan mikrokraftverket blir det svårt.
Curt Jonsson är beroende av el på gården. Men utan minikraftverket blir det svårt. Foto: Johanna Gadd.

För drygt två år sedan besökte länsstyrelsen Ede, det var ett led i förberedelserna för ett naturreservat i området. Tillsyningsmännen upptäckte kraftverket och konstaterade att det saknades formellt tillstånd.

Kräver minikraftverkets rivning

De bedömde också att fisken området tog skada och utfärdade ett föreläggande om att kraftverket skulle rivas. Curt anser att det är ett befängt motiv.

– Här har folk brukat vattnet i flera hundra år och alltid tagit hänsyn till fisket. Det är ren självbevarelsedrift, fisket är ju en del av försörjningen, säger han upprört och tar fram en diger lunta med dokument ur ett skåp.

Störde flottningen

Ett av dem är daterat 1952 och refererar till ett beslut i vattendomstolen. Det framgår att anläggningen störde timmerflottningen.

Morfadern uppmanades därför att flytta kraftverket till platsen det finns på idag, han fick till och med rätt till ersättning för att göra det.

Avslog överklagandet

Med detta som bevis för att myndigheterna redan kände till och accepterat kraftverket, överklagande Curt länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Det blev avslag.

I domen står att dokumenten från 1952 kan vara giltiga, men att det inte ger rätt att slippa ett föreläggande. Tillstånd krävs, annars måste kraftverket rivas.

Dyr process

Men tillståndsprövning är en dyr process som kan sluta med avslag och ändå kosta allt från cirka 200 000 kronor upp till miljonbelopp.

Curt har inte de pengarna. Han har visserligen anlitat en jurist som också kostar pengar, men inte lika mycket. Det finansierar han genom att avverka skog.

”Tydlig lagstiftning”

– Dagens lagstiftning för kraftverk är mycket tydlig, säger Urban Westby biträdande enhetschef på länsstyrelsens miljöenhet. Kraftverk är tillståndspliktig verksamhet.

Vid en tillståndsprövning vägs nyttan av ett kraftverk mot dess inverkan på miljön. I Curts fall anses nyttan var låg, eftersom kraftverket bara täcker förbrukningen för ett litet hushåll och inte ger något överskott till elnätet.

Känner sympati

Urban Westby säger att han känner sympati för Curt, men att bedömningen är korrekt.

Curt har bestämt sig för att driva frågan till högsta instans, till Mark- och Miljööverdomstolen.

– Det måste finnas någon rättvisa. Jag belastar inte någon och vill bara leva mitt liv här på gården. Därför vägrar jag ge upp.

Av: Johanna Gadd
Foto: Johanna Gadd

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.