Hälsingland kallade: Elin lever modernt lantliv på släktgården från 1600-talet

Nu har tolfte generationen flyttat in på Hälsingegården Skogens i Älvkarhed. Men Elin, Henrik och deras två söner bor inte i något museum. Kika in i deras moderna lägenhet, inrymd i ena halvan av den gamla gården.

När man har passerat gränsen till Hälsingland tar det inte lång stund innan den första hälsingegården dyker upp. Som stora träslott ligger de längs vägen med utsirade förstukvistar och långa rader med fönster.

Präktiga och självmedvetna. En av dem är gården Skogens i Älvkarhed som tronar på en höjd med utsikt över sjön Grängen.

Halsingegard
Hälsingegården Skogens i Älvkarhed nära Alfta.

Vi möts av den tolfte generationen där, 36-åriga Elin Skogens, som just har uppfyllt sin dröm och flyttat hem igen med sin familj.
– Här växte jag upp, säger hon och pekar på det röda huset på gården där föräldrarna fortfarande bor.

Elins morfars farmor Skoga-Lisa föddes 1851

Det var en officersbostad som byggdes redan 1793. Den stora, vita gården byggde 1851, samma år som Elins morfars farmor, Skoga-Lisa, föddes. Året efter skapade den kände dalmålaren Svärdes Hans Ersson de vackra väggmålningarna i storstugan.

Släkten har bott här sedan åtminstone 1625. Så Elin går bokstavligen i sina förfäders fotspår här på gården. Men efter gymnasiet längtade hon bort och flyttade till Florens för att plugga. Sedan till Umeå för vidare studier och tog examen i statsvetenskap.

Hade släktgården i tankarna

Halsingegard
Dalmålaren Svärdes Hans Ersson gjorde de vackra väggmålningarna i storstugan 1851.

Men hela tiden fanns släktgården kvar i hennes tankar. Hon startade en egen firma som hållbarhetskonsult för att hon som konsult kunde jobba var som helst. Hemma i Hälsingland till exempel.
– Så där började jag resonera och när jag ser tillbaka färgades nästan alla mina val av tanken på att flytta hem, berättar hon.

Ett par år senare träffade hon Henrik. På väg tillbaka till Umeå efter ett av hans första besök på gården så sade han plötsligt ”tänk om vi skulle kunna bo här…”

− Det var ett stort ögonblick, jag kände hur jag höll på att explodera inombords, men låtsades inte om någonting, berättar hon.

Började med att provbo på gården

Elin ville inte ”pusha” eftersom hon vet hur mycket jobb det är att hålla en sådan här gård i stånd. Det är mer en livsstil än ett boende. Men frågan var väckt och processen började leva sitt eget liv.

− 2010 bestämde vi oss för att hyra en lägenhet i huvudbyggnaden av mina föräldrar. På det sättet kunde vi provbo, känna oss för, under längre perioder utan att behöva kliva på varandra, säger Elin.

Men först ville de renovera, vilket inte är så enkelt när det handlar om en Hälsingegård från 1850-talet. Processen underlättades dock av att det stora ingreppet redan var gjort på 1940- och 1950-talen.

Rev upp de gamla brädgolven

Hälsingegård
Elin och Henrik rev upp golven, kollade underlaget, la ny isolering och sedan på med de gamla brädorna igen.

Med ganska brutala metoder byggdes en för den tiden mycket modern bostad. Gårdens gamla dörrspeglar och bröstlister yxades bort för att ge plats åt skivor och köket gjordes om.

– Typiskt femtiotal, man hade nyss fått motorsåg och allt skulle gå fort. Men för oss var det skönt att det var så, vi blev friare i våra beslut. Men vi tog hjälp av kommunens byggnadsvårdare, Mimmi Göllas, berättar Elin.

Hon och Henrik rev ut alla golv för att kolla underlagen, lade på ny duk, isolering och sedan på med de gamla brädorna. All väggpanel, alla fönsterfoder togs bort för att kunna isolera om och sedan tillbaka med allt igen.

Gjorde en ny spis efter en bild på originalspisen

– Spisen rev vi ner och gjorde en ny kista, annars har vi återanvänt allt material som gick att ta till vara på. Muraren fick en bild på originalspisen och murade en likadan, säger Elin.

Resultatet är ett modern boende byggt med respekt för tidigare generationers val har matchats med familjens behov, prioriteringar och smak. Byggnadsvård, energieffektivitet och ekologiska material i botten, ny färg och nytänk på toppen.

Modern trerummare på 90 kvadrat

Elin, Henrik och de två pojkarna bor idag i denna trerummare på 90 kvadrat fördelat på ett kombinerat vardagsrum och kök, barnkammare och sovrum.

Lägenheten är inrymd i en liten del av huset, större delen är fortfarande orörd.…
– Den delen av huset får bara stå. Jag varken får eller vill röra den. Den hör mer till bygden än till oss känns det som, vi bara förvaltar den, säger Elin.

Som barn samlades minns hon hur familjen samlades i stora salen till kalas. Längre tillbaka i tiden hölls stora husförhör där som kunde vara i flera dagar så att prästen fick sova över.

Hälsingegård
Frans och Helmer myser med mamma Elin framför den öppna spisen i allrummet.

Förr var gården nästan ett självhushåll

Elin undrar vad det ska bli av alla dessa stora gårdar när de inte längre används för det de var byggda för. Förr fanns här mjölkdjur, man var i stort sett självhushållande och många människor verkade och levde på gården.

– Jag tror på att bruka jorden och skogen. Inkomsten från skogen är helt nödvändig för att kunna återinvestera i gården och hålla den i skick, säger hon.

Båda Elin och Henrik har tagit motorsågskörkort A och B och har tillbringat ett par dagar till skogs tillsammans med sin inspektor för att lära känna bestånden. Men några egna planer på att bli jordbrukare har de inte.

Elin som de senaste åren arbetat åt Stockholms stad som strateg har fått ett nytt arbete med liknande arbetsuppgifter åt Uppsala kommun.

Den tolfte generationen på Hälsingegården Skogens, Elin, Henrik, och deras slner Helmer och Frans.
Den tolfte generationen på Hälsingegården Skogens, Elin, Henrik, och deras söner Helmer och Frans.

Båda kan arbeta hemifrån

Mestadels kommer hon att arbeta på distans här hemifrån. Henrik som är forskare har upprättat kontor i den gamla ladugården så även han arbetar hemifrån.

Äldste sonen Frans, nu trettonde generationen på Skogens, ska till hösten börja i Viksjöfors byskola, samma skola där Elin började första klass för trettio år sedan. Cirkeln är sluten.
– Ja, nu lär vi upp den 13:e generationen, säger Elin och syftar på sönerna Frans och Helmer.

Elins föräldrar bor också på gården

Namn: Elin Skogens och Henrik Josefsson.
Åldrar: 36 och 35 år.
Familj: Sönerna Frans, 5 år, och Helmer, 3 år. På gården bor också Elins föräldrar, Lena och Olle.
Bor: På Hälsingegården Skogens i Älvkarhed, söder om Alfta
Yrken: Båda arbetar hemifrån, Elin som konsult och Henrik som forskare.
Intressen: Elin, byggnadsvård, skog, mark, miljö och design. Henrik, klättring och löpning.

Av: Hällpetters Maria Bergström
Foto: Maria Hansson

Läs mer om:

Kommentarer

Lands Nyhetsbrev

Gör som 29 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.